Det flesta som känner mig, eller ens har träffat mig, har hört talas om farmor Saga.
Farmor Saga är ingen sagofigur, hon är min riktigt riktiga farmor. Eller var, tyvärr gick hon vidare tidigare i år. Farmor Saga är, observera att hon fortfarande alltså är, en av de absolut viktigaste personerna i mitt liv. På grund av det ena och det andra fick jag till stora delar växa upp hos min farmor och farfar och mycket av det jag lärt mig, mycket av det jag kan och mycket av det jag känner gör jag tack vare mina farföräldrar.
Jag har tömt farmors och farfars hus, jag har tömt deras lägenhet och jag har tömt deras dödsbon. Mitt eget hem är fullt av också faktiska minnen av mina farföräldrar, vi får kanske återkomma till dem, och en av skatterna jag skattar högst det är farmor Sagas recepthäften och -böcker. Det faktum att jag har dem, det innebär att jag på många sätt får återuppleva de smaker och minnen jag har från min barndom.
Så jo, det här kommer att vara en matblogg, en matblogg med få svängar utanför ämnet. Någon kanske suckar och frågar sig om det behövs ytterligare en matblogg i den här världen och nej, det kanske det inte behövs.
Men, jag vill göra det här. Dels för att hedra mina farföräldrar, dels för att kunna samla och dela recept som kanske annars skulle riskera att försvinna.
